1.1.2007
Utgångspunkter
Bildprogrammens åldersgränser grundar sig på lagen om granskning av bildprogram (775/2000). Grunderna för åldersklassificeringen utgörs av en tolkning av denna lag och en presentation av tillämpade principer och praxis i granskningsverksamheten. Grunderna förnyas med några års mellanrum. De ger allmänheten, affärsbranschen för bildprogram och myndigheterna information om bakgrunden till besluten om åldersgränserna.
Lagen om granskning av bildprogram är till sin karaktär en barnskyddslag. Dess syfte är att skydda barn mot eventuella menliga verkningar av bildprogram. Enligt § 7 i lagen "som bildprogram som är skadligt för barns utveckling betraktas ett program som på grund av sina våldsinslag eller sitt sexuella innehåll eller genom att inge skräck eller på något annat jämförbart sätt är ägnat att inverka skadligt på barns utveckling". Vid bedömningen av ett bildprogram skall enligt lagen beaktas, "i vilket sammanhang och på vilket sätt händelserna i programmet skildras".
Det primära målet för förhandsgranskningen av bildprogram är att skydda barnen. Samtidigt strävar man dock efter att i enlighet med bestämmelserna om yttrandefrihet i grundlagen se till att barnens yttrandefrihet inte onödigt begränsas. Både barnskyddsfaktorerna och de faktorer som ansluter sig till yttrandefriheten finns sålunda i bakgrunden vid varje beslut om åldersgränser.
I granskningen av bildprogram är det fråga om en bedömning av skadlighet. Grunden för att ställa en åldersgräns är bildprogrammets eventuella skadlighet för åskådare som är yngre än en viss åldersgräns. Åldersgränsen är alltså inte en rekommendation, utan en varning, och den är bindande. Åldersgränserna enligt lagen är tillåten för alla (anges i upptagningarna med siffran 3), 7, 11, 13, 15 och 18. Ett bildprogram får enligt lagen visas även för ett barn som med högst två år underskrider den åldersgräns som har godkänts för programmet, om barnet är i sällskap med en person som har fyllt 18 år. Den av filmgranskningsbyrån ställda egentliga åldersgränsen är dock den som granskningsmyndigheten har bedömt som nödvändig med hänsyn till skyddet av barnet. Det lönar sig dock för föräldrarna att noga överväga om det är skäl att utnyttja flexibiliteten i fråga om ålder, för det finns stora individuella skillnader i barnens känslighet och utveckling.
Bildprogram som är avsedda för myndiga behöver man inte låta granskas på förhand. Om dem skall endast anmälan göras till Statens filmgranskningsbyrå.
Besluten om åldersgräns grundar sig inte på en mekanisk tillämpning av lagens grunder för åldersgräns, utan då varje enskilt beslut fattas, beaktas bildprogrammet som en helhet och sambandet mellan de enskilda scenerna på det sätt som lagen förutsätter. Varje bildprogram inplaceras också in ett vidare sammanhang: tidigare beslut och besluten av andra länder fungerar som jämförelseobjekt. Även besluten av Statens filmnämnd, som verkar som besvärsinstans, skall beaktas. Inom granskningsverksamheten strävar man efter att följa med i synnerhet forskningen om bildprogrammens verkan, men även annan forskning som hör samman med medierna. Granskningsbyrån följer även med den debatt som förs om bildprogram.
Bildprogrammets helhet avser inte endast berättelsen, utan även behandlingen av temat, den allmänna stämningen, hur ångestskapande eller lätt den är. Temat, till exempel incest, kan vara mycket ångestframkallande, även om det endast är frågan om anspelningar. Även typen av film, dvs. genre, är en faktor som inverkar på prövningen av åldersgränsen. En äventyrsfilm har en åldersprognos av annan typ än en actionfilm. Detta innebär dock inte att en actionfilm vore mer skadlig än en äventyrsfilm. Filmens ålder inverkar likaså på bedömningen. En skräckfilm, som blivit färdig för årtionden sedan, har ofta förlorat en stor del av sin effekt.
Filmreklamerna eller de s.k. trailrarna behandlas som självständiga verk. I fråga om trailrarna tillämpas en litet strängare bedömningsskala än för andra bildprogram, eftersom de inte har något sammanhang mellan händelserna som förmildrar effekten och eftersom åskådaren i en biografteater i allmänhet inte i förväg kan veta, vilken trailer han eller hon får se.
Dator- och konsolspel
Till bildprogrammen räknas filmer, videoupptagningar, dvd-upptagningar samt dator- och konsolspel. Enligt lag är spelen befriade från förhandsgranskning, och därför skall endast anmälan om dem göras till filmgranskningsbyrån. Framställaren eller importören av dator- eller konsolspel skall dock förse spelet med rekommendationer om åldersgränsen enligt lag. Granskningsmyndigheten kan förordna att spelet skall granskas, om det finns skäl att misstänka att bildprogrammet innehåller material som är skadligt för barn.
Finland har år 2003 gått med i PEGI, det allmäneuropeiska systemet för självreglering av spel (Pan European Game Information). PEGI är ett system planerat i samband med speltillverkarna och de statliga granskningsinstitutionerna, där åldersrekommendationerna grundar sig på gemensamt avtalade kriterier. Kriterierna avviker i någon mån från de grunder för åldersgränserna för de andra bildprogrammen som är i bruk i Finland. I fråga om åldersgränsen för spelen inverkar till exempel svordomar. Lagen om granskning av bildprogram förutsätter att åldersgränsen F 18 alltid är bindande, obligatorisk, den må sedan vara ställd genom åtgärd av självregleringssystemet eller granskningsmyndigheten. Likaså är åldersgränsen för ett spel som bestämts av filmgranskningsbyrån bindande, eftersom åldersgränsen grundar sig på lag.
Fr.o.m. början av år 2007 förändras lagen om granskning av bildprogram så att ålderklassificeringen av interaktiva bildprogram inte längre behöver motsvara ålderklassificeringen av övriga bildprogram. PEGI-systemets åldersgränser 12 och 16 gäller alltså också i Finland.
PEGI åldersgräns- och innehållsymbolerna





![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
Våld, Skräck, Narkotika, Diskriminering, Svordomar, Hasardspel
Grunderna för åldersgränserna
Våld
Medievåldets inverkan på åskådaren och hela kulturen har undersökts redan i decennier. Fastän undersökningarna visserligen avviker från varandra i fråga om utgångspunkter och resultat, visar de att medievåldet under vissa förutsättningar inverkar på en minderårig åskådare. Särskilt skadligt är medievåldet för ett barn som lever i en sårande miljö som accepterar våld. Medievåldet kan också orsaka ångest, rädsla, nervositet och mardrömmar. Å andra sidan har i undersökningarna betonats att de sociala och psykologiska faktorerna är de primära för att förklara beteendeförändringarna.
Barn på olika utvecklingsstadier upplever våldsskildringar på olika sätt. Vid en bedömning med avseende på barnens utveckling är de frågor som avgör våldsamhet bl.a.: inordnar sig våldet i åskådarens värld, fungerar våldet som något som löser problemen eller orsakar dem, beundras eller kritiseras bruket av våld, utgör våldet en motiverad del av berättelsen och har våldet en motkraft i berättelsen?
Även de olika genretyperna i filmerna inverkar på bedömningen av våldsskildringarna. Action-, äventyrs- och fantasifilmerna har var och en sina egna framställningssätt, vilka man strävar efter att beakta vid bedömningen av åldersgränsen. Våldet är i allmänhet mest realistiskt i actionfilmerna. Förenandet av humor med våld är enligt de bedömningar som framförts i forskningslitteraturen särskilt skadligt med hänsyn till attitydpåverkan. Det samma gäller även våld som hänför sig till sex.
Dator- och konsolspelen innehåller i regel rikligt med våld av olika typ. Då spelare har undersökts, har olika resultat erhållits om spelens verkan. Många undersökningar betonar spelarens aktiva deltagande som en faktor som ökar skadligheten, men å andra sidan har själva spelandet, det att spelet framskrider, betraktats som det primära i spelhändelsen.
Sexuellt innehåll
Det finns relativt litet forskning om verkan av audiovisuella skildringar som hänför sig till sexualitet på barn. Det har dock förmodats att sexualskildringar som är olämpliga för barnets åldersnivå kan vara mycket skadliga i synnerhet för barnets sexuella utveckling, ge förvrängda modeller och förkorta barndomen. Frågor som är förenade med sexualitet och sexualiteten för en vuxen är ofta förbryllande för ett barn, och det är beroende av barnets utvecklingsstadium hur barnet förmår hantera frågor som hänför sig till sexualitet. Speciellt svåra teman i anslutning till sexualitet, såsom skildringar av sexuellt våld skall de facto bedömas med tanke på barnens och ungdomarnas utvecklingsstadium i varje enskilt fall.
Det väsentliga vid bedömningen är också det sätt på vilket sexualiteten framställs: är det fråga om ett riktgivande, erotiskt eller pornografiskt framställningssätt. Inom pornografi är det avgörande att göra skillnad mellan mjuk och hård pornografi. I hård pornografi visas sexualakterna i detalj, i mjuk pornografi är de förtäckta. Alla bildprogram som skall klassificeras som hård pornografi är avsedda endast för personer i vuxen ålder och på grund därav skall de förbjudas för personer under 18 år. Strafflagen förbjuder därtill förevisande och spridning av barn-, djur- och våldspornografi. I fråga om spel är det sexuella innehållet i allmänhet sekundärt, om också det finns pornografiska spel som sprids.
Väckande av skräck
Våld, sex och skräck har alltifrån filmens första tider hört till dess basbildmaterial. Ofta är det i bildprogrammen fråga om en kombination av dem. Det finns ganska litet forskning om skräckskildringarnas inverkan på åskådarna, i synnerhet på barn. I de erfarenheter hos barnen som registrerats i forskningarna återkommer mardrömmar och olika slag av fruktan. Inte heller är enligt undersökningarna direkta traumatiska symptom sällsynta hos barn, ifall dessa utsätts för skräckskildringar som är avsedda för äldre än deras åldersnivå.
Skräckens förtjusning ligger i att uppleva en behärskad rädsla. Åskådaren till en skräckfilm har under tidernas lopp önskat bli skrämd, dock med bevarande av en viss säkerhet. Vid bedömningen av hur skadligt det är att injaga skräck är det chockerande ett begrepp. I bildprogrammet kan väckande av en skräckkänsla vara ägnat att chockera åskådaren så att följden är ett långvarigt tillstånd av ångest och skräck. Det avgörande är åter skräckprogrammets helhet, framför allt om det finns en motkraft till fruktan och skräcken. Det bör också beaktas att olika saker upplevs som chockerande på olika åldersstadier. Det förutsätter psykiska färdigheter att uppleva skräck som underhållning, vilka utvecklas med åldern.
Skräckelementen är också allmänna i spelen. Då spelgrafiken framskrider blir även skräckeffekterna allt mer realistiska och således skadligare.
Andra grunder
Andra grunder som inverkar på åldersgränsen, förutom våld och sexuellt innehåll samt skräck, är bl.a. den användning, försäljning eller förmedling av droger som framgår av bildprogrammen samt skildring av självmord. Även en framställning som idealiserar farligt beteende kan utgöra en grund för åldersgränsen. När den likställande bestämmelsen tillämpas, gäller det att beakta den föreslagna lagens huvudsakliga syfte samt förbudsgrundernas karaktär av inskränkningar i den yttrandefrihet som tryggas i 12 § grundlagen. Ett oanständigt eller grovt språkbruk har inte intagits i lagen som en grund för åldersgräns. Det kan dock förstärka den övriga bedömningen.
TILLÅTEN FÖR ALLA ![]()
Våld
Mycket milt våld eller hot om våld. Till exempel i animationer små sparkar eller en dask och skott i luften.
Sexuellt innehåll
Nakenhet utan sexuell beröring. Mycket riktgivande scener, förknippade med sexualitet.
Väckande av skräck
Mycket lindriga skrämmande element. Obetydliga ljudeffekter.
iI BILDPROGRAM SOM ÄR FÖRBJUDNA FÖR BARN UNDER 7 ÅR TILLÅTS![]()
Våld
Milt våld i bildprogram, där berättelsen och karaktärerna har en avgörande roll. Knytnävsslag, sparkar och hot med vapen är ägnade att medföra en högre åldersgräns.
Sexuellt innehåll
Milda sexuella anspelningar. Till exempel omfamningar och kyssar, varifrån man inte går vidare till egentlig sexualitet.
Väckande av skräck
Ganska lindriga, korta skräckelement. Till exempel monsterfigurer i animationer och rätt ansenliga ljudeffekter.
II BILDPROGRAM SOM ÄR FÖRBJUDNA FÖR BARN UNDER 11 ÅR TILLÅTS![]()
Våld
Våld som inte är framställt mycket i detalj eller realistiskt. Till exempel äventyrsfilmer med scener med fäktning och skottväxling eller våld som hänför sig till fantasifigurer.
Sexuellt innehåll
Mjuk erotik i ett motiverat samband med berättelsen. Anspelande sexskildringar till exempel i filmer som beskriver ungdomars sällskapande.
Väckande av skräck
Kortare, rätt lindriga skräckelement även i realistiska bildprogram. Ganska kraftiga ljud- och bildeffekter.
I BILDPROGRAM SOM ÄR FÖRBJUDNA FÖR BARN UNDER 13 ÅR TILLÅTS![]()
Våld
Rätt så realistiskt våld närmast i fantasikontext. En fjärmande händelsemiljö lindrar då upplevelsen. Ungdomsfilmer med svår tematik, i vilka våldsbilderna kan vara lindriga, men den allmänna stämningen bygger på starka anspelningar. Också s.k. anime-filmer som innehåller aktionsvåld.
Sexuellt innehåll
Rätt så tydliga, dock till detaljerna förtäckta sexskildringar. Till exempel tonårssexkomedier, i vilka sex vanligtvis föreställs på ett parodiskt och inte på särskilt rättframt sätt.
Väckande av skräck
Skräckskildringar där spänningen och rädslan byggs närmast upp kring berättelsen och karaktärerna. Den allmänna stämningens intensitet påverkar åldersgränsen. Rätt så realistiskt våld som ansluter sig till skräck.
I BILDPROGRAM SOM ÄR FÖRBJUDNA FÖR BARN UNDER 15 ÅR TILLÅTS![]()
Våld
Detaljerat, realistiskt våld. Rätt milt våld som ansluter sig till sexualitet, vilket grundar sig på berättelsens sammanhang.
Till exempel actionfilmer enligt huvudströmmen med rikligt med våldsscener. Våldet är dock inte särdeles utdraget eller blodigt.
Sexuellt innehåll
Ganska oförtäckta sexskildringar. Mjuk pornografi, där sexualakterna inte visas i detalj.
Väckande av skräck
Skräckskildringar med en synnerligen intensiv stämning samt relativt uppjagande som ansluter sig till berättelsen och karaktärerna. Detaljerat, dock inte utdraget eller sadistiskt våld. Kraftiga effekter.
I BILDPROGRAM SOM ÄR FÖRBJUDNA FÖR BARN UNDER 18 ÅR TILLÅTS ![]()
Våld
Ett fiktivt, synnerligen detaljerat, utdraget, överdrivet och sadistiskt våld. Synnerligen blodigt och realistiskt våld. Till exempel arthouse-våldsfilmer och sparkar som riktas mot huvudet samt filmer som innehåller synnerligen blodigt våld (splatter, gore).
Sexuellt innehåll
Hård pornografi: sexskildringar, där äkta könsakter visas, även i närbild. Till kategorin hör även till exempel laglig sadomachokistisk pornografi.
Väckande av skräck
Synnerligen chockerande skräckskildringar, skildringar som innehåller rikligt med blodigt våld. Våldsamma ljud- och bildeffekter.
BILDPROGRAM I STRID MED STRAFFLAGEN
Enligt 17 kap. 17 och 18 § i strafflagen: Spridning av våldsskildring, spridning av pornografisk bild. Även SL 11:8: Hets mot folkgrupp och SL 17:10: Brott mot trosfrid.
Det är främst fråga om att sprida en äkta våldsskildring som underhållning samt spridning av barn-, vålds- och djurpornografi. Även rasistisk uppvigling och hädelse.